Jag sitter i rullstol, tillfälligt tack och lov. Det är en del i att få lärdom om hur tillgängligheten i stan ser ut. Under en förmiddag ska jag göra det som jag planerat att göra. Enda skillnaden är att det nu sker sittande i en rullstol som jag kör och manövrerar själv. Vi fick lite instruktioner av Mikael från Köping Hillbillies.
Det var inte lätt att köra de cirka 350 meterna från Våghustorget till rådhuset. En liten lutning på trottoaren gör t ex att rullstolen hela tiden drar åt ett håll. Kullerstenar svårt! Kanter ännu värre. Jag fick ta en annan väg in än den jag brukar. Dörröppnare, men se upp för dörren. Snabba på, den stängs ju alldeles för fort. Med röda händer, begynnade mjölksyra in armarna är jag i mitt arbetsrum.
Skrivbordet är alldeles för högt. Det är ingen bra arbetsställning att ha axlarna uppe vid örona. Att hämta kaffe från kaffemaskinen gick inte utan hjälp. Muggarna gick inte att nå. För att inte tala om när jag skulle ta en hård brödbit som jag hade ovanpå kylskåpet. Omöjligt!
Bara på ett par timmar har jag fått erfara massor av problem som uppstår för att jag sitter i en rullstol. Det här borde alla beslutsfattare pröva. Vi har regeringens uppdrag att se till att offentliga lokaler är tillgängliga och enkla hinder avhjälpta 2010. Oj, oj, hur ska det gå i Sveriges alla kommuner?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar