"Om jag ser ett hinder tar jag sikte och forecerar det"

"Om jag ser ett hinder tar jag sikte och forecerar det" sa Mohammed som jag mötte och pratade med på torget i dag. Han är rullstolsburen sedan födseln, så han vet vad han pratar om. Tack Mohammed för alla dina kloka tankar. Han hade stött på fördomar, negativa attityder, fysiska och mentala hinder. Han är välutbildad och klok, men har svårt att få jobb. Varför? Han tränar på gym som vem som helst. Men jag är ganska ensam att vara rullstolsburen och träna på ett vanligt gym. Varför, undrade han. Han berättade om rullstolsburna som fastnar vid datorn och inte orkar ta sig ut till stan. Hindren är för många.

De fysiska hindren kan vi åtgärda och ska vi åtgärda. Men vi ska också tänka rätt före, när vi bygger, när vi utformar lekplatser, bad, idrottsplatser och olika offentliga lokaler. Då ska vi ta hjälp av alla som har egna erfarenheter och egna upplevelser att relatera till.

Jag vill införa Tillgänglighetsvandringar. Där ska kommunens representanter tillsammans med människor med olika funktionshinder gå runt i olika delar av stan och i våra bostadsområden för att se var finns hindren och hur ska vi avhjälpa dem. Likaväl som vi gör Trygghetsvandringar bör vi göra Tillgänglighetsvandringar. Vet vi inte var problemen finns och hur de ser ut, hur ska vi då kunna göra något åt dem?